Foto: caspar s Creative Commons Attribution 2.0
Dofttickans doft kan kännas på mycket långt håll. Förr kunde man göra både parfym, malmedel och krydda av den. Dofttickan växer 1,5 – 3 meter över marken, ofta på sälg, som är dess viktigaste värdträd, men också i eller på död-döende ved eller levande träd med döda träddelar eller svampar. Ovansidan är först vit men mörknar med åren för att slutligen bli mörkt gråbrun. Den växer i barr- och blandskog och i myrkanter. Sälg vandrade in i Sverige som ett av de första träden för ungefär 10 000 år sedan. Sälgar med doftticka kan vara flera hundra år gamla. I fuktiga blandskogar med sälg och asp lever många sällsynta och hotade arter.
Ostörda skogar
Dofttickan är en nordlig art med utbredning från Dalarna och norrut. Den vill ha hög och jämn luftfuktighet i en gammal skogsmiljö för att växa. Slutavverkning, markberedning, körskador, gödsling eller dikning i skogen förändrar både ljuset och vinden i skogen och stör dofttickan. Den skog som dofttickan vill ha är ovanlig och även dofttickan blir alltmer ovanlig, eftersom den gamla skogen försvinner och i stället kommer nyplanterad skog. I nyplanterad skog växer inte de träd som dofttickan behöver. Doftticka växer till exempel i den gamla barrnaturskogen Högberget i Sollefteå kommun. Den skogen är avverkningsanmäld av skogsbolaget SCA.
Foto: privat.
Dofttickan på stark tillbakagång
Förutom att dofttickan är fridlyst, är det enligt Artskyddsförordningens §8 förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten, och ta bort eller skada frön eller andra delar. “Svampen är nu på stark tillbakagång och samtliga lokaler har ett högt skyddsvärde. Därför är det viktigt att spara träden där dofttickan växer och skydda skogar med många gamla sälgar” (Nitare 2019). ”Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 30 % under de senaste 30 åren” skriver SLU Artfakta. Nu har dofttickan beteckningen VU – sårbar. Minskningen beror bland annat på skogsavverkning.
Doftticka är en vitrötesvamp
Vitrötesvampar är bäst på att röta ner ved. Veden förvandlas till näringsrik mull med hjälp av otaliga andra organismer. Mullen ger nytt liv åt nya växter i skogens kretslopp, Så vedens förfall är förnyelse, som Bengt Ehnström skriver. ” På Piceas förfallna stam syns några små späda granplantor som grott i de rester som finns kvar. Nytt liv uppstår ur förfallet”.
Källor:
SLU Artfakta
Nitare & Skogsstyrelsen. Skyddsvärd skog Naturvårdsarter. 2019
Bengt Ehnström, I roten på en gammal stubbe. Falköping, 1998.
https://skyddaskogen.se/hogberget-i-solleftea-kommun-gammal-barrnaturskog-avverkningsanmald-av-sca/