Varför tillåter vi så mycket kalavverkning i Sverige?
Sverige har ett av världens mest intensiva skogsbruk där vi avverkar nästan all tillväxt av träd. Vi ökar också användningsområdena för skogsråvara – allt från biobränsle till byggnadsmaterial till pappersmassa. Samtidigt ökar larmen om förlust av biologisk mångfald, avverkning av skyddsvärd skog och att Sverige bryter mot både nationella och internationella lagar och åtaganden. I Sverige har vi brukat skog länge och borde därför ha ett robust regelverk vid det här laget. Så hur bestäms egentligen vilken skog som får avverkas?
Intressekonflikten
Det börjar med att en skogsägare, exempelvis Europas största privata skogsägare SCA, vill avverka skog och tjäna pengar. De ska då lämna in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen – den myndighet som sköter tillsynen av skogsbruket. Skogsstyrelsen har alltså ansvar för att se till att skogsbruket visar hänsyn till naturvärden och att artskyddet efterlevs.. Hur vet Skogsstyrelsen vilka skogar som har skyddsvärde? Det vet de inte – myndigheten besöker bara omkring två procent av alla skogar som anmäls för slutavverkning. Det är istället skogsägaren själv som ska meddela i underlaget den skickar in med avverkningsanmälan.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen är en statlig myndighet som ska se till att skogen brukas hållbart och att produktionsmål och miljömål är jämställda. Hur fungerar då detta i praktiken? Myndigheten har totalt ungefär 800 anställda och bara en mindre del av dessa jobbar med tillsyn av avverkningsärenden. Samtidigt får de in cirka 6000 avverkningsanmälningar i månaden året runt. Skogsstyrelsechefen Staffan Norin säger att “Det är ett känt problem att vi inte hinner med alla tillsynsärenden som vi skulle vilja”
2021 var året då Skogsstyrelsen tog det starkt kritiserade beslutet att helt upphöra med registreringen av nyckelbiotoper, vilket innebar att myndigheten i princip avvecklade sitt enda verktyg för att identifiera skogar med höga bevarandevärden.
Samma år införde Skogsstyrelsen ett automatiskt handläggningssystem som skulle plinga till ifall det kom in en avverkningsanmälan där de tror att det kommer behöva göras en tillsyn. Detta baseras på underlaget som skogsägaren själv skickat in i sin avverkningsanmälan.
Plingar inte systemet till så blir avverkningsanmälan automatiskt godkänd efter sex veckor. Utfallet blev som förväntat – mellan 2023-2024 godkände Skogsstyrelsen 98% av inlämnade avverkningsanmälningar utan några krav på hänsyn. Skogsbolagen som omsätter miljarder och tjänar pengar på att få avverka skog ska alltså själva bedöma om de vill göra en noggrann inventering av skogen de vill hugga ner.
Domstolarna
Lyckas då Skogsstyrelsen fullfölja sitt uppdrag att upprätthålla de lagar och regler som gäller och ta hänsyn till miljömål? Domstolarna ger ett rungande nej som svar på frågan. Skydda Skogen har tillsammans med fyra andra miljöorganisationer gått igenom ett urval av 247 överklaganden av Skogsstyrelsens beslut i Mark & miljödomstolen och konstaterat att över 60 % av domarna skiljer sig från Skogsstyrelsens beslut.
Vi kan alltså konstatera att Skogsstyrelsen ger felaktiga beslut i över hälften av alla ärenden de beslutar om. I och med att 98% av avverkningsanmälningar blir godkända och att det kommer in mellan 60.000 – 70.000 avverkningsanmälningar om året så kan det alltså vara tiotusentals illegala avverkningar som sker i Sverige – varje år. Kanske var det därför Nestlé avslutade sina affärer med SCA. Kanske är det därför EU kritiserar Sveriges skogsbruk.
Frågan bör ställas igen – varför tillåter vi så mycket kalavverkning i Sverige och varför tillåter vi så mycket illegal avverkning?