Swerock AB vill anlägga en bergtäkt i Hugelstaskogen, en omtyckt hällmarksskog med månghundraåriga tallar vid Hugelsta, 3 km öster om Eskilstuna. Detta trots att kommunen, många föreningar och boende i området är emot den planerade bergtäkten. Mark- och miljödomstolen avgör frågan nu i veckan.
Den gamla hällmarksskogen står på 75 meters höjd över havet omgiven av hyggen och ungskogar. Det är en naturskogsrest i ett redan hårt exploaterat landskap. Området är viktigt för Eskilstunaborna, föreningar, motionärer, svamp- och bärplockare och friluftsmänniskor och använder det flitigt.
Vi säger nej till bergtäkt
Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt måste avslå Swerocks bergtäktsansökan, anser flera personer som bor i närheten. Lisa Afzelius Sollenberg är en av dem som bor intill Hugelstaskogen och hon har skrivit flera yttranden mot den planerade bergtäkten. Den miljökonsekvensbeskrivning som Swerrock har gjort är mycket bristfällig, betonar hon i ett yttrande. Man har inte tagit tillräcklig hänsyn till grundvattnet, till skyddsvärda biotoper, till en kallvattenkälla som finns i området, till friluftslivet eller till boende i närheten. Hon säger:
-Det finns hänsynskrävande biotoper i det planerade bergtäktsområdet: Äldre hällmarkskog (tallnaturskog med flerhundraåriga träd), sumpskog, kärr och småvatten och intill transportvägen finns en bäckravin. En anläggning av bergtäkt resulterar i att skogen helt försvinner och sumpskog, kärr och skogstjärn kommer att torkas ut på grund av grundvattensänkning.
Skogen är en viktig del i de gröna korridorer som vi behöver för vårt eget välmående men även för arters spridning och bevarande i Eskilstuna kommun. Kommunstyrelsen i Eskilstuna är mot bergtäkten och har försökt köpa marken från Sveaskog men inte lyckats. Stefan Krstic (L) ledamot i kommunstyrelsen har sagt i en intervju:
-Vi säger absolut nej till alla planer på att bryta berg i Hugelstaskogen eftersom det riskerar att förstöra viktiga naturvärden. Skogen är mycket viktig för rekreation och är ett värdefullt friluftsområde för Eskilstunaborna.
500 000 ton bergmaterial ska tas ut per år, i 25 år
Markägaren Sveaskog ska arrendera ut marken till Swerock. De vill ta ut 500 000 ton bergmaterial per år, i 25 år. Exploateringsytan blir på 28 hektar. De moss- och lavbeklädda bergen med tallskog kommer på sikt att försvinna och ersättas av ett enormt stort- och tiotals meter djupt hål. Efter avslutad täktverksamhet ska hålet vattenfyllas. Materialet från bergtäkten ska man använda till bl a vägbyggen och framställning av betong.
Ingen har inventerat skogen
Trots de långt framskridna planerna att anlägga bergtäkten så har ingen inventerat området för att lokalisera viktiga naturvärden. Medlemmar i Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen håller därför just nu på med ideella inventeringar. Hittills har de påträffat flera rödlistade arter. Bland annat de hotade vedsvamparna vaddporing (NT), tallticka (NT) och vintertagging (NT). I SLUs Artfakta framgår att man måste säkerställa dessa svampars växtplatser om arterna ska kunna överleva. Största hotet är avverkning av skog.
Rikligt med lavar, spillkråka, talltita och tjäder
På marken är det rikligt med renlav och fönsterlav. Dessa lavar finns med som skyddsvärda i Habitatdirektivet bilaga 5, ett direktiv som är till för att motverka förlust av biologisk mångfald i EU. I träden hänger skägglavar och tagellav, vilket vittnar om att luften är relativt fri från luftföroreningar. De nära hotade skogsfåglarna talltita och spillkråka har sina revir i skogen. Även tjäder har påträffats. Dessa tre skogsfåglar är fridlysta enligt §4 i Artskyddsförordningen, ska vara prioriterade arter enligt Skogsvårdslagen och finns även upptagna i Bernkonventionen. Bernkonventionen är en regional naturvårdskonvention för Europa och delar av Afrika för att skydda vilda djur och deras naturliga miljöer. Till konventionen hör listor över strikt skyddade djurarter samt förbjudna metoder för att döda, fånga eller på annat sätt exploatera arter.
I SLU:s Artfakta kan man läsa att ”talltitan har relativt stora arealkrav och missgynnas därför när skogen fragmenteras. Kalavverkning av större delar av reviret innebär att det överges”. Om spillkråka står det: ”den lever i eller på gamla eller senvuxna träd med grov bark, skador, döda delar eller håligheter. Lever främst i både barr- och lövträdsmiljöer”. Och ”gamla träd med grov bark, skador, håligheter eller döda delar bör lämnas och nya träd lämpliga som efterträdare bör tillåtas åldras för att skapa lämpliga livsmiljöer”. Tjäder trivs inte när skogen den lever i fragmenteras, enligt Artfakta.
Foto: Michael Lander
Berguv och grodor
Även berguv har observerats i området. Den är rödlistad som sårbar (VU) och är skyddad enligt Fågeldirektivet bilaga 1, fridlyst enligt §4 i Artskyddsförordningen, upptagen i Bernkonventionen och en prioriterad art i Skogsvårdslagen. I SLU:S Artfakta står det: ”Berguvens starka nedgång och försvinnande från stora delar av landet har utan tvekan till stor del orsakats av medveten förföljelse från människans sida ..//.. Nuvarande bobranter och potentiella goda sådana i reserv måste på olika sätt skyddas genom totalt skydd”
Nedanför hällmarksskogen finns en sumpskog där det lever grodor. Alla grodor är fridlysta enligt Artskyddsförordningen och även upptagna Bernkonventionen.
Hugelstaskogen blir ett industriområde
Intill vägen som går mot Hugelstaskogen finns en kallvattenkälla där många hämtar sitt dricksvatten. Men den kommer troligtvis att sina när berget och skogen försvinner och när man breddar vägen. För grundvattnet kommer att sänkas när bergtäkten görs, vilket kan leda till uttorkning av vattenflöden. Lisa Afzelius Sollenberg säger:
– Hugelstaskogen riskerar att bli ett industriområde. 170 tunga forden med släp per dag kommer att köra här med kross från bergtäkten, enligt Swerocks beräkning. En transport var tredje minut. Det klarar inte den befintliga grusvägen som måste breddas. Hur går det då med vattenkällan? Och det kommer att bli stötvågor, damm och buller under lång tid framöver.
För mer information gå med i Bevara Hugelstaskogen på Facebook