Den ädellövskog som finns i avverkningsanmälan är en internationellt hotad naturtyp med en sammantaget icke gynnsam bevarandestatus.
Foto: Rune Geistrand

Föreningen Skydda Skogen överklagar till Mark- och miljödomstolen att en markägare ska få avverka en ädellövskog nära Hässleholm i Skåne. Ädellövskog är en ovanlig naturtyp- mindre än 1 procent finns kvar i Sverige. Det är även en av de artrikaste naturtyperna i landet. Trots detta så har ingen inventering utförts i den aktuella skogen.

Rune Geistrand som är miljöengagerad och juridiskt kunnig, har hjälpt till att skriva överklagandet åt föreningen Skydda Skogen. Han säger:

– Skogsstyrelsens beslut om tillstånd till avverkning måste upphävas. En kartläggning bör utföras över naturvärden och den ska utföras även på sommaren och hösten. Då finns det fler synliga arter, som insekter, växter och marksvampar.

Gammal rest av ädellövskog

Denna skog är en rest av en större sammanhängande ädellövskog som en gång fanns i landskapet på 1960-talet men som nu är nästan borta.  Mindre än en procent ädellövskog finns idag i Sverige. Det är en mycket gammal naturtyp som uppstod under en varmare klimatperiod för 6 000 år sedan. Skogarnas lövsalar har ett myllrande liv med många sällsynta djur och växter.

Detta är en del av den nyckelbiotop som ingår i avverkningsanmälan. Foto: Rune Geistrand

Nyckelbiotop finns i avverkningsanmälan

Enligt ornitologer häckade de sista paren av vitryggig hackspett i den här delen av Skåne. I den avverkningsanmälda skogen finns en nyckelbiotop som består av en artrik bäckravin. En av de rödlistade arterna i bäckravinen är blek kraterlav. Den är rödlistad som sårbar (VU) och är mycket känslig och kräver lång trädkontinuitet, enligt SLU:s Artfakta. I överklagandet skriver Rune:

– I en studie (Arup, Ekman m.fl. 1997) framgår att om blek kraterlav finns i skogen hittar man i regel i genomsnitt även 7-8 andra rödlistade lavar. Trots detta har ingen ny inventering skett av nyckelbiotopen på drygt elva år och inte alls i omkringliggande avverkningsaktuella skog.

Avverkningsanmälan gränsar dessutom i södra delen till en mycket liten nyckelbiotop med alsumpskog motsvarande 0,2 ha. Skogsstyrelsens beslut nämner inte den angränsande nyckelbiotopen eller att man behöver ta hänsyn till den.

Ädellövskogen som ska avverkas. Foto: Rune Geistrand

Ädellövskog är en prioriterad naturtyp i EU

Ädellövskogen som ingår i avverkningsanmälan är en prioriterad naturtyp i EU:s art- och habitatdirektiv. Naturvårdsverket bedömer att bevarandestatusen för både naringsrik och näringsfattig bokskog är ogynnsam (Naturvårdsverket, 2020). Dessutom är bevarandestatusen för båda dessa dålig i hela Europa. Ädellövskog är också en nationellt prioriterad skogstyp, enligt Länsstyrelsens strategi för formellt skydd i Skåne län (2019).

I överklagandet hänvisar man till att skogsägare numera måste ta mer hänsyn till fridlysta arter, vilket framgår i ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen:

-Skogsägaren är skyldig att skaffa den kunskap som han eller hon behöver för att inte påverka fridlysta arter på ett sätt som strider mot lagen.

I överklagandet påminner Skydda Skogen om att vid beslut så måste Mark- och miljödomstolen ta hänsyn till EU-domen som kom i våras. I den underkänner man bland annat svensk praxis för dispens från artskyddsförordningen. Det är en stor förändring för Sveriges del, jämfört med Skogsstyrelsens alltför liberala förfarande. Rune Geistrand kommenterar:

-Just nu tillåter Skogsstyrelsens kontor fortfarande avverkning utan någon inventering. Och vid yttranden i domstol så bryr sig inte Skogsstyrelsen om de nya vägledande domarna. Tvärtom, ofta vill de inte att föreningar ska få överklaga. Så det kan dröja ett år innan praxisen stämmmer med den nya retoriken.

-Det är även viktigt att överklaga till Mark- och miljödomstolen och inte till Förvaltningsrätten eftersom vanliga förvaltningsrätter inte kan miljöbalken, påpekar Rune Geistrand.

Vid beslut måste Mark- och miljödomstolen även ta hänsyn till Sveriges miljökvalitetsmål Levande skog, och till målet Ett rikt växt och djurliv. Även till Internationella förordningar, lagar och konventioner som tas upp i överklagandet. Exempelvis Sveriges åtagande enligt FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) och Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Läs hela överklagandet här