
Knärot är en orkidé med väldoftande vitgula blommor som blommar juli och augusti. Den är rödlistad som sårbar och kan växa i hela landet, utom längst i norr och längst i söder. Knärot kräver skogar med lång kontinuitet och dör vid kalhuggning. Enligt en ny preliminär lista från Naturvårdsverket ska knärot fortsatt vara fridlyst!
Knärot växer i barrskogar som har lång kontinuitet, den kräver skogar som är äldre än 120 år. Enligt SLUs Artfakta har knärot minskat med över 90% sedan 1990-talet och hotas av det intensiva moderna skogsbruket. När en skog kalavverkas blir det på kalhygget för torrt och för soligt för den fukt- och skuggälskande knäroten. Det räcker dessutom inte med små hänsynsytor. Enligt en avhandling från SLU av Samuel Johnson 2014 kräver knärot minst 50 meters buffertzoner för att dess växtplatser inte ska ta skada.
När hygget sedan planteras med en jämnårig monokultur saknas förutsättningarna för att knärot ska kunna återetablera sig. Inte minst den korta omloppstiden på produktionsskog gör det omöjligt för denna orkidé att komma tillbaka. Enligt SLU:s Artfakta bör lokaler med knärot undantas från modernt skogsbruk. För rika förekomster av arten är reservatsbildning eller biotopskydd lämpliga åtgärder för att skydda den.
Linné beskriver knärotens vintergröna blad 1773 så här: ”Bladens rutformiga fläckar äro på några stånd nästan svarta, på andra nästan purpurfärgade, på andra hvitaktiga samt på ytterligare andra knappt märkbara.”
Knäroten har inga långa rötter, utan istället en förgrenad jordstam som kryper under mossa och löv. Mykorrhizasvampar lever tillsammans med knäroten i en s.k. symbios. Svamparna förser knäroten med kväve och fosfor, som får knärotens frön och groddplantor att överleva och att bilda nya knärötter. I gengäld får mykorrhizasvampen näring i form av kol från knäroten.

Knärotens skydd ifrågasätts och riskerar att försvagas
Skogsindustrin argumentera ofta att knärot är en vanlig art och anser att den skyddas felaktigt. Om man endast ser på inrapporterade förekomster av knärot i Artportalen kan en misledande uppfattning uppstå. Flera organisationer, bland annat Skydda Skogen, har uppmärksammat denna orkidé i flera år vilket ledde till en ökad inrapportering från allmänheten. Antalet rapporteringar på Artportalen utgör dock inte helheltsbilden av en arts bevarandestatus. Ett bättre mått för det är SLU:s rödlista, som kategoriserar hotade arter utifrån hur mycket en art har minskad över längre tid, artens utbredning och möjlighet att reproducera. Knärot är rödlistad som sårbar (VU) enligt denna lista.
Med det aktuella regeringsförslaget för en ny artförordning (som Skydda Skogen rapporterat om tidigare) finns en viss oro över att knärot skulle kunna förlora skyddet genom fridlysning. I en preliminär lista inkluderas dock knärot fortfarande bland de arter som Naturvårdsverket bedömer ska vara fridlysta. Kriteriet Naturvårdsverket hänvisar till handlar om att orkidéer är ”begärliga att plocka för handelsändamål och för sin skönhet” men också om att hotbilden ”innebär behov av skydd från markanvändning” (se kriteriet 1.2 i delredovisningen). Skyddet förlorar dock sin mening genom de omfattande undantag för skogsbruket som regeringsförslaget avser.
Argument för att skydda alla kända lokaler av knärot från avverkning
Fridlyst enligt Artskyddsförordningen §8 och upptagen i Artskyddsförordningen bil 2
VU (Sårbar) i rödlistan 2020, uppklassats från NT (Nära hotad) 2015
Beståndet halverades under 90-talet
Fortsatt minskning förväntas på grund av kalhyggesbruk
Har inte förmåga att återkolonisera
Indikerar lång skoglig kontinuitet, andra hänsynskrävande arter finns på lokalerna
Stor förlust av okända lokaler pga avverkningar
Uppfyller inte kraven på gynnsam bevarande status (2 av 3 kriterier inte uppfyllda)
Lämpligt att avsätta skog med knärot (och därmed andra hänsynskrävande arter) så länge inte Sverige uppnår målet Levande skog
Några tidigare artiklar på Skydda Skogens hemsida som handlar om hotade skogar med knärot:
Knärotsskog gallrad och sönderkörd av markägare
Nu avverkas skog med rödlistad knärot- Skogsstyrelsen invänder inte
Detta är en redigerad version av ett tidigare inlägg av Kristina Bäck från 2021-12-04.

