”En våldtäkt på skogen”, så kallar Skogsstyrelsens främsta ekolog Johan Nitare det som sker i Sverige och det som har skett under de gångna decennierna. Med rätta: en skog efter kalavverkning liknar en krigszon snarare än något naturligt. Efter avverkningen drar dessutom markberedningen in, som lämnar spår som kommer ligga kvar tills nästa istid. Snart finns det bara virkesåkrar kvar utanför de små och spridda skyddade skogsområden.
Skogsindustrins starka man, Herman Sundqvist, som av en händelse även är generaldirektör på Skogsstyrelsen har sagt det förr: ”Allt som inte är skyddat kommer att huggas”. Gd:n har haft en stor roll i att förverkliga denna industrins största önskan: att bli av med naturen. Först avskaffade Sundqvist nyckelbiotoperna, små plättar med höga naturvärden, sedan såg han till att nästan helt avskaffa EU:s skydd för arter. Nu vill han sätta kniven i naturen och vrida om den båda en och två gånger genom att avskaffa avverkningsanmälningar. Det som ser ut som något byråkratiskt finlir handlar i själva verket om att skogsbolagen ska kunna avverka utan insyn. Kanske kommer någon handläggare från Skogsstyrelsen ta en titt efteråt, när skogen är borta, för att se om allting gått rätt till. Men troligtvis inte.
Slaget om skogen går in i sin avslutande fas
Slaget om skogen som det har kallats står mellan två lag:
- Forskare, EU, IPCC och ideella naturvårdare, som vill skydda skogar med höga naturvärden innan de huggs, och restaurera områden för att åter få livskraftiga ekosystem.
- Skogsbolag och massaindustrin som vill hugga skogar innan de hinner skyddas för att mala ner dem till pappersmassa för att tjäna pengar (som kommer delvis genom subventioner).
I dagsläget är det dessvärre lag två som leder stort. Pengar vinner över världens samlade kunskap och ägarintresset är viktigare än allmänintresset. Men varför bara klandra bolagen? Staten struntar i både allmänintresset och grundlagen genom att själv skövla skogar i hög takt, t ex genom fastighetsverket. Kyrkan gör likaså. Läget för skogen är dystert när varken grundlag eller Gud står till hjälp. Herman Sundqvist kommer att gå till historien som den som fullbordade våldtäkten på skogen. Och, som i de flesta Europeiska länder, kommer minnet av hur en riktig skog ser ut bara finnas kvar i sagoböcker.