Deltagare vid Forskningsresan i Fågelsjö uppdagade i förra veckan att Stora Enso avverkat en skog med höga naturvärden och skyddade arter öster om Hälltjärnen i Härjedalens kommun. På hygget fanns stubbar efter 180-åriga barrträd medan de äldsta avverkade träden var ca 330 år gamla. På hygget växte den sårbara och fridlysta lilla orkidén knärot. I hyggeskanten fanns den fridlysta vedsvampen doftticka – en art som dessutom är rödlistad på global nivå. Stora Enso har nu polisanmälts.
Philip Weiss, medlem i Naturskyddsföreningen Dalarna, säger:
– Sådant här får bara inte hända. Det här är inte bara ett brott mot skogsbrukscertifieringen FSC utan själva avverkningen är faktiskt också olaglig. Med tanke på de arter som vi hittade i skogen som står kvar intill rör det sig om en skog som man inte får avverka utifrån vare sig svensk eller EU-lagstiftning. Det är ett uppenbart miljöbrott och vi får se vad polisen säger om detta.
Stora Enso hade planerat att avverka ca 16 hektar skog öster om Hälltjärnen i mars i år men på grund av tjällossning avbröt de avverkningen efter att ca 10 hektar av skogen var avverkad. Fler lokaler med knärot finns i den skog som fortfarande står kvar. Knärot är känslig för förändringar i luftfuktighet och överlever inte den genomblåsning och uttorkning som blir följden av en avverkning. Vetenskapliga studier rekommenderar därför minst 50 meters breda skyddszoner runt knärotens växtplatser.
– Den avverkningsanmälda skogen är också en livsmiljö för tretåig hackspett, vi har inte bara hittat mycket spår efter den utan vi såg den till och med. Även den nära hotade duvhöken och järpen har skogen som sin livsmiljö, säger Philipp Weiss, medlem i Naturskyddsföreningen Dalarna.
Stora Enso har meddelat att de pausar sina fortsatta avverkningsplaner för att göra en ny naturvärdesinventering.
Betyder det att om ni på Forskningsresan inte hade besökt skogen hade detta aldrig uppdagats?
– Sådant här sker i det fördolda överallt. Detta är inte den enda avverkningsanmälan som Stora Enso har som inte följer lagstiftningen. Jag kollade på några fler i närheten där det är samma sak – skyddade arter finns i fler avverkningsanmälda områden så detta verkar vara något systematiskt som de ägnar sig åt. Det är klart att det måste man ta vidare till myndigheterna, säger Philipp Weiss, medlem i Naturskyddsföreningen Dalarna.
Vad gör myndigheterna?
– Oftast säger de att de inte har tid eller resurser fast Skogsstyrelsen är ansvarig myndighet. Det är egentligen de som måste polisanmäla det här men det är väldigt sällan de gör det. De prioriterar annat, säger de. Det är oftast vi ideella som måste göra inventeringarna åt Skogsstyrelsen – det finns många systemfel här, säger Philipp Weiss, medlem i Naturskyddsföreningen Dalarna.
Vad kände du när du stod på hygget?
– Stor sorg att se hur man har gått igenom de här delarna som fortfarande var intakta och sedan kommer man ut på hygget och förstår vilka naturvärden som gått förlorade. Det andas girighet och total respektlöshet. Det är ett hån mot kommande generationer och mot alla arter som finns i skogen. Det är fullständigt respektlöst och det gör mig väldigt arg. Vi får se var det här landar, avslutar Philipp Weiss, medlem i Naturskyddsföreningen Dalarna.
—
Fakta om Forskningsresan
Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker är Sveriges största ideella skogsinventeringsinsats. I år har Forskningsresan hållits i Fågelsjö i Ljusdals kommun och i Moskosel i Arvidsjaurs kommun. Totalt har drygt 80 personer i olika åldrar och med olika bakgrund och kunskaper samlats för att kartlägga naturvårdsarter och uppmärksamma oskyddade och värdefulla skogsmiljöer i Norrland.
Kontakt
Philipp Weiss, medlem i Naturskyddsföreningen Dalarna, tel. 072-923 91 53, weiss.philipp(@)gmail.com