När ideella inventerare nyligen besökte Gallsjöns naturskogsområde i Småland upptäckte de att Sydved både avverkat vindfällen, gallrat och huggit ner döda träd, som borde fått stå kvar för de 150 naturvårdsarter som har sin hemvist i denna ovanligt artrika naturskog. Denna gallring är ett stort hot mot de i södra Sverige mycket sällsynta granskogsarterna gräddticka, rynkskinn, ostticka och vågticka. I den västra delen är 85 ha avverkningsanmälda. Av de 150 naturvårdsarterna är ett 70-tal rödlistade. Det finns ytterst få skogar som denna i Kalmar län. Endast knappt 2,9 procent naturskogar i länet har skydd.

I området har inventerare hittat 150 naturvårdsarter på över 1000 platser, vilket är ett anmärkningsvärt stort antal. De gula prickarna är fynd av rödlistade arter vid Gallsjön. De röda polygonerna är avverkningsanmälningar.

Eftersom så många sällsynta och hotade arter lever i Gallsjöskogen har många föreningar under flera år arbetat för att den ska få skydd. Även Länsstyrelsens inventerare har gjort fältbesök och funnit flera sällsynta växter, svampar, tickor och fåglar. Flera av arterna här löper risk att försvinna från Sverige inom kortare eller längre tid.

Ideella föreningar har skickat in klagomål till certifieringsorganisationen för skogsbruk FSC, eftersom Sydved är medlem i den. Organisationens syfte är att garantera att certifierade skogsbruksföretag skyddar sällsynta hotade arter i naturskogen och inte ersätter naturskog med planterad skog.

Avverkning är planerad i sumpskogen. Enligt Skogsstyrelsens målbilder ska sumpskog lämnas orörd. I sumpskogens närhet får det inte heller vara några körskador Foto: Privat.

I skogen vid Gallsjön växer barrträd som är mellan 150 och 200 år gamla. Tunaån flyter genom Gallsjöskogen med våtmarker och små forsar. För södra Sverige är detta skogsområde unikt. Det största hotet mot naturvårdsarterna är avverkningar och gallringar i området. I skogsområdets västra del är drygt 85 hektar avverkningsanmält. I den 300 hektar stora skogen finns mycket död ved. Tillräckligt stora platser där granskogen står tät och nedfallna träd hela tiden tillkommer måste finnas kvar. Denna grannaturskog måste få utvecklas fritt och inga granar får plockas ut.

Inventerare har funnit gräddticka (VU) som är “gammelskogsindikator”. Den växer t.ex. vid bäckar och i sumpskog, där luftfuktigheten är jämn och hög, på nedfallna, mosstäckta granar, som ligger lite upplyfta från marken av grenar. Artfakta skriver om gräddticka att “Slutavverkning av gammelgranskog är ett direkt hot mot artens existens i landet.” och att “Där så är möjligt bör större, sammanhängande skogsområden ingå i skyddet, eftersom det ökar chansen för att arten skall leva vidare.” Detta är viktigt för att för att gräddticka, liksom ostticka (VU), rynkskinn (VU) och vågticka (VU) inte ska få en utdöendeskuld.

Tunaån flyter genom Gallsjöskogen. Foto: Privat.

Utdöendeskuld

Utdöendeskuld har särskilt konstaterats hos långlivade arter, som till exempel lavar, vedlevande skalbaggar och fleråriga växter. De kan leva kvar på sin plats ett tag, men isolerade från sina artfränder kan de inte sprida sig, eftersom lämplig livsmiljö för spridning fattas. Detta medför att många arter är utrotningshotade, allteftersom små isolerade individer dör ut.

Här stod en högstubbe, ett träd med avbruten trädkrona . Många fåglar och andra arter lever i , på och av högstubbar Foto: privat

Svampen rynkskinn är klassad som “urskogsindikator”. Gräddticka, ostticka, rynkskinn och vågticka , liksom orkidén knärot, är tydliga tecken på att Gallsjöskogen är ett toppobjekt för naturvården. De är alla klassade som sårbara med förkortningen (VU), vilket innebär att de löper stor risk att dö ut i landet i ett medellångt tidsperspektiv.

Gallsjön – gott om grova asplågor i naturskogen, där bland annat grön aspvedbock har sina livsmiljöer. Foto: Privat.

I Gallsjöskogen är det gott om grova aspar Populus tremula och det är också mycket gott om döda aspar, vilket är mera ovanligt. Den vackra gröna aspvedbocken Saperda perforata med sina svarta fläckar kan man se i skymningen och på natten i juni till augusti när den äter blad och bark. Den är en av de över 200 arter som lever på, av och i asp. Artfakta skriver att ”Främsta hotet är bristen på gammal aspskog. Skogsbruket har under lång tid missgynnat asp, och det är idag på många håll ovanligt med gamla lövrika skogar.”

Det är nu hög tid att åter uppmärksamma och lyfta fram Gallsjöns unika skogsområde. Låt Gallsjöskogen och dess arter få skydd och bli bevarad för framtiden!

Sen får vi vara glada över att den lilla fjärilen stormhattsfjädermott, Amblyptilia punctidactyla, (LC = livskraftig enligt SLU Artdatabanken) verkar må bra.

Kontakt: Jan Brenander, Oskarshamnsbygdens Fågelklubb, tel. 070-326 58 09

Källor:

Nitare, J. (2019). Skyddsvärd skog

SLU Artdatabanken Artfakta

Skogsstyrelsens målbilder här

Läs även:

Skog med 300-åriga träd avverkningsanmäld I Småland – bryter mot två certifieringar här

Skog med höga naturvärden avverkningsanmäld vid Gallsjön – myndigheterna agerar inte för skydd; här

Gallsjön måste få skydd mot avverkning; här