Skydda Skogen är en liten förening men de som är aktiva är väldigt engagerade. Här är ett axplock från det föreningens medlemmar har gjort under året som gått. Det har varit kampanjen Vår Skog, Forskningsresan, Biologiska Mångfaldens dag, engagemang för att rädda hotade naturskogar, inventeringar, engagemang mot avregistrerade nyckelbiotoper och engagemang mot att nyckelbiotoper avverkas med förevändningen om barkborrar. Många debattartiklar och upprop har skrivits.
Januari 2019 började med två naturvårdssegrar. Bruna Bergens gammelskog i Örebro län blir naturreservat på 1600 ha och den fjällnära skogen vid sjön Messlingen i Härjedalen blir reservat på 590 hektar. Dessa skogar skulle aldrig ha blivit skyddade utan ihärdigt engagemang från ideella miljökämpar under många år. Bland annat har en Forskningsresa ägt rum vid Messlingen 2015, flera inventeringar har skett, kommunpolitiker och myndigheter har uppvaktats, många brev, artiklar och debattartiklar har skrivits.
I början av 2019 fördes den stora kampanjen ”Vår Skog”, riktad mot Sveaskog. En kampanj som Skydda Skogen bedrev tillsammans med flera andra miljöorganisationer. Det skrevs debattartiklar, pressmeddelanden och över 45 000 underskrifter lämnades till Näringsminister Ibrahim Baylan där 23 organisationer ställer krav till regeringen, bland annat om att alla statliga skogar måste skyddas och att Sveaskogs avkastningskrav ska sänkas.
Skydda Skogen engagerar sig mot bioenergi i januari och skriver under ett öppet brev till Frankrikes regering för att stoppa kolkraftverket Cordemais. Att elda med biobränsle är förödande för franska och internationella skogar, för klimatet och för lokalbefolkningens hälsa, skriver flera organisationer i brevet.
Skydda Skogen varnar EU: ”Lyssna inte på svenska skogsbolag!” I januari 2019 lämnade Skydda Skogen synpunkter på EUs plan för att minska avskogningen och skogsförstörelsen i världen. Föreningen uppmanar EU att förhindra att skogsbolag avverkar skogar med höga naturvärden och etablerar storskaliga trädplantager i världen, det är långtifrån hållbart.
Naturskogen i Njuöniesvarrie som är avverkningsanmäld av Sveaskog, foto: Jonas Nordenström
I början av året uppmärksammar Skydda Skogen att det planeras slutavverkningar i en naturskog med höga naturvärden utanför Sorsele. Det är flera avverkningsanmälningar på sammanlagt 109,9 hektar i skogen på berget Njuöniesvarrie. Under 2018 och 2019 har Kristina Bäck och Amanda Tas i Skydda Skogen skrivit brev, artiklar och uppmärksammat detta på olika sätt för att stoppa avverkningarna.
I februari hölls en kurs i GIS för skogsinventerare i Stockholm. Kursen arrangerades av Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen och leddes av Jon Andersson, från Skydda Skogen.
I februari fick föreningen veta att 113 hektar skog vid Flomyran söder om Mockfjärd i Gagnef kommun, har skyddats. I skogen finns en stor tjäderlekplats och det är tjäderbiotop. Beslutet har föregåtts av många års ideell kamp med inventeringar, skrivelser och agerande mot exploatering av bland annat Tjäderkommittén/Tjäderbeservatörerna, men även Skydda Skogen har varit med.
Skydda Skogen engagerar sig för internationell avskogning och upplyser om att EU medborgare kan lämna synpunkter på EUs plan ”Communication on stepping up EU Action against Deforestation and Forest Degradation”. Skydda Skogens David van der Spoel menar att ett förbud på import av palmolja vore på sin plats.
Under hela 2019 har Skydda Skogen stött Klimatstrejken och varit med på flera klimatdemonstrationer. Varför stöder Skydda Skogen klimatstrejken? Jo, för när skog kalavverkas, frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Studier visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Skydda Skogen uppmärksammar även att kraftigt missvisande värden har rapporterats in till EU om hur mycket kol som binds i den svenska skogsmarken. Detta för att kunna avverka mer skog. Något som C, L, M, KD och SD har drivit igenom i riksdagens miljöutskott. I februari skickar föreningen ett brev till regeringens särskilda utredare Maria Wetterstrand om att hon ska omvärdera biobränslens klimatnytta.
Skydda Skogen kritiserar minskade medel för skydd av skog. Skogsstyrelsen stoppar arbetet med att formellt skydda skog på grund av en kraftigt minskad budget. Förkastligt, anser Skydda Skogen, och kräver att anslaget till skydd av skog höjs.
”Skogsskötsel med nya möjligheter” är en rapport från Skogsstyrelsen om ökad skogsskötsel som underkänns av Skydda Skogen. I ett yttrande skriver föreningen att rapporten har så stora brister att den inte kan tas på allvar, och att processen helt måste tas om.
Skydda Skogen skickar barnboken ”Sprätten på toaletten” till högt uppsatta chefer inom svensk skogsnäring samt Moderaternas och Kristdemokraternas partiledare i hopp om en hållbarare framtid för den biologiska mångfalden. Sprätten är miljardären som sitter på toaletten och tänker på hur han ska tjäna pengar. Han hugger ner regnskogen, fiskar ut haven och får nobelpriset i ekonomi.
Flera debattartiklar skrevs i mars, särskilt i och med kampanjen Vår Skog. Stig-Olof Holm och Magnus Fredriksson från Skydda Skogen samt Lina Burnelius från Greenpeace och Lisa Karlsson från Naturskyddsföreningen i Örebro Län, skriver i NA att: ”Det borde vara en självklarhet att regeringen ger statliga Sveaskog tydliga direktiv att underlätta för Länsstyrelsen att bilda reservat på statlig mark”.
Nio representanter från nio miljöorganisationer, däribland Skydda Skogen, skriver en debattartikel i NSD om att regeringen måste sätta ner foten för att förhindra att fler skyddsvärda skogar avverkas.
Stig-Olof Holm från Skydda Skogen skriver i en debattartikel i Expressen att prefixet ”bio” har fått många att sluta tänka. För att nå de, för enbart inrikesflyget, nödvändiga mängderna av biobränsle skulle man troligen först behöva hugga ner landets alla skogar under en mycket kort tid. Maria Wetterstrand borde veta bättre.
I mitten av mars skickas ett öppet brev till Sveaskog där 12 miljöorganisationer kräver att naturskog med höga naturvärden ska skyddas inte avverkas, på initiativ från Skydda Skogen. En exempelsamling med flera hotade naturskogar med höga naturvärden skickas med. Brevet går även till näringsminister Ibrahim Baylan, miljöminister Isabella Lövin och landsbygdsminister Jennie Nilsson samt berörda myndigheter.
Skydda Skogen uppmärksammar att Björn Mildh från Naturskyddsföreningen i Norrbotten och Leif Lundberg från Maskaure sameby skriver flera brev till Sveaskog om den avverkningsanmälda skogen vid Bientie som är en viktig renbetesmark. De uppmanar även Sveaskog att öppet redovisa sina naturvårdsbedömningar, Skydda Skogen publicerar deras brev på hemsidan och stödjer deras kamp.
I Altinget publiceras en debattartikel om att Sveaskog ska sluta avverka våra sista naturskogar, signerad av sju miljöorganisationer, däribland Skydda Skogen. ”Skogsindustrierna, bland annat statliga Sveaskog, skövlar bort vår naturliga lösning på klimatkrisen. Regeringen måste snarast sänka bolagets avkastningskrav och vara lyhörd gentemot forskning, skriver representanter för organisationer bakom uppropet Vår skog.”
Avregistrerade nyckelbiotoper vid Gällsjöberget och Högvedsberget. Foton: Elin Götmark och Helena Björnström
I en inventering och rapport uppmärksammar Elin Götmark från Skydda Skogen och Lina Burnelius från Greenpeace att Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper. Rapporten följs av flera debattartiklar, bland annat i Altinget, i Katrineholmskuriren och i Västerbottens Kuriren: ”Vi är många som är bekymrade över Sveaskogs avverkningar av värdefulla naturskogar och deras kalhygges- och plantagemodell. Det är dags att ändra på detta nu.” Två månader senare så uppmärksammar radioprogrammet Kaliber att Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper. Trots att företagets interna policy säger nej till sådana tilltag. Även en artikel publiceras på Natursidan om att tusentals nyckelbiotoper avregistreras för att kunna avverkas. Elin Götmark skriver en debattartikel tillsammans med Lina Burnelius, som publiceras i Västerbottens Kuriren.
I en artikel på Natursidan och på Skydda Skogens hemsida av Kristina Bäck, uppvisar Björn Mildh från Naturskyddsföreningen i Norrbotten fem exempel på hur statliga Sveaskog inte lever upp till sina löften. ”I åratal har Sveaskog använt sin försäkran om kompetent naturvärdesbedömning som täckmantel för att avverka naturskogar med höga naturvärden, många av nyckelbiotopsklass. Detta missbruk har pågått under mer än ett decennium och under flera skogschefer i helstatliga och FSC-certifierade Sveaskog, och det pågår alltjämt”.
I mars yttrar sig Stig-Olof Holm och Margareta Ihse från Skydda Skogen om Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport ”Ordlista för naturvårdande skötsel av skog”. Skydda Skogen menar att en gemensam ordlista är ett viktigt steg i arbetet för att underlätta skötsel i områden med naturvärden och för att minska konflikter. Föreningen anser dock att ordlistan behöver kompletteras med fler ord såsom Naturskog, Plantage och Monokultur. Flera ordförklaringar bör dessutom fördjupas, och exemplifieras med mera detaljerade beskrivningar.
Årsmötet hölls i slutet av mars nära Ödeshög på Urnatur, på Ulrika Krynitzs initiativ. Det var diskussioner, exkursion, trevlig samvaro och firande av att Skydda Skogen fyllde 10 år 2019. Årsmöteshelgen är ett bra tillfälle för skogsintresserade personer att mötas och träffas och även för nya att delta. På årsmötet valdes den nya styrelsen för Skydda Skogen.
I april överlämnades 45 000 namnunderskrifter till näringsminister Ibrahim Baylan som avslutning på kampanjen Vår Skog. 23 miljöorganisationer kräver att Sveaskogs avkastningskrav ska sänkas, att alla skogar med höga naturvärden på Sveaskogs mark ska skyddas och att Sveaskog ska bli en föregångare i ekosystembaserat hyggesfritt skogsbruk. Viktor Säfve från Skydda Skogen är en av de som drivit på denna kampanj och som besökte Baylan. Representanter från Skydda Skogen och Fältbiologerna stod utanför Näringsdepartementet med en stor Skydda Skogen banderoll.
I Jokkmokk hade Skydda Skogen premiär för filmen Storskogen Karatj-Råvvåive. Filmen visar områdets höga värden för biologisk mångfald, renskötsel och friluftsliv. Skydda Skogen menar att de ekoparksplaner som nyligen presenterats inte är tillräckliga för att bevara dessa värden, och kräver istället att skogen skyddas som naturreservat.
Under våren skickas ett pressmeddelande ut från Skydda Skogen om att Sveaskog planerar att avverka den värdefulla äldre naturskogen vid Lill-Skarja i Arjeplogs kommun. Samebyn och ideell naturvård är starkt kritiska till beslutet. Skydda Skogen skickar sedan ett brev till Sveaskogs styrelse med kopia till länsstyrelsen med uppmaningen till bolaget att inte avverka naturskogen vid Lill-Skarja. Sveaskog har avverkningsanmält skogen trots att lokalbefolkning, ideell naturvård och länsstyrelsen har reagerat mot planerna. Några dagar senare avbröts avverkningen eftersom två privatpersoner tältat i skogen och lyckats stoppa skogsmaskinerna.
Avverkningen av skogen till höger om vägen avbröts vid Lill-Skarja. Foto: Privat
Att hela nyckelbiotoper avverkas på grund av barkborreangrepp, uppmärksammas av Skydda Skogen under våren, bland annat i en artikel på Natursidan av Kristina Bäck. I en debattartikel i Land/Lantbruk skriver Stig-Olof Holm från Skydda Skogen, Margareta Ihse senior rådgivare för Skydda Skogen, Mikael Schulin, Naturskyddsföreningen i Östergötland och Erland Lindblad om barkborrarnas angrepp. Dessa angrepp drabbar främst den brukade skogen men höga naturvärden riskerar gå förlorade när skogsbruket nu även avverkar nyckelbiotoper.
På Skydda Skogens hemsida uppmärksammar Kristina Bäck att Frederick Federley påstår felaktigheter om skog i P1 i en utfrågning av svenska EU-kandidater inför EU-valet.
På Biologiska mångfaldens dag 22:a maj hölls ”Manifestation mot artdöden” vid naturreservatet Råstasjön i Stockholm där Fältbiologerna var huvudarrangör. Skydda Skogen var med och Birgitta Tulin, ny styrelseledamot i Skydda Skogen, höll tal.
Birgitta Tulin från Skydda Skogen höll tal på Biologiska Mångfaldens dag. Foto: Jana Eriksson
I juni skickar Skydda Skogen och Greenpeace ett brev till Näringsdepartementet med frågor om kampanjen Vår Skog och om avregistrering av nyckelbiotoper. ”Tänker regeringen tillmötesgå kraven i kampanjen ”Vår Skog”?” Är en av frågorna som ställs i brevet. Miljörörelsen har ännu inte fått svar på den frågan.
Gällande bekämpning av granbarkborre så skickade Skydda Skogen in kritiska synpunkter till DNV GL som miljöcertifierar skog åt FSC. FSC-certifierade bolag vill få dispens för att använda det miljöfarliga preparatet Forester. Det kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön, är farligt för bin och är hälsovådligt för människor, enligt Kemikalieinspektionen. Skydda Skogen anser att nyttjande av preparatet Forester ska förbjudas helt.
Ett flertal miljöorganisationer, däribland Skydda Skogen, BirdLife Europe och Fern, skrev under sommaren ett brev till EU-kommissionen med krav om att EU-länderna måste ange all nödvändig information om sin bioenergianvändning såsom typ av biomassa, ursprung och miljökonsekvensbeskrivning.
Amanda Tas i Skydda Skogen har sammanställt ett mycket användbart dokument med en rad vetenskapliga referenser om hur skog och klimat samverkar samt biobränslens klimatpåverkan.
Några av deltagarna på Forskningsresan samlade i skogen vid Ljungdalen-Storsjö. Foto: Emil Nilsson.
En vecka i juli hölls Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker i fjällnära skogsmiljöer med höga naturvärden i Ljungdalen och Storsjö i Härjedalen. Den blev fulltecknad med cirka 50 deltagare redan på några dagar. Samordnare för Forskningsresan var bland annat Linda Spjut från Skydda Skogen, Helena Björnström och Maria Danvind. En 100-sidig rapport har skrivits, och Julian Klein från Skydda Skogen säger: ”Forskningsresan är årets höjdpunkt och det är fantastiskt att se engagemanget bland alla deltagare. Det ger energi som varar ända fram tills nästa års Forskningsresa. Minnen som fastnade särskilt i år var alla fina fynd av hotade vedsvampar som vi hittade och se upptäckarglädjen i allas ögon. Vi gjorde flera fynd av taigaskinn, sprickporing och blackticka som alla är vedsvampar som klassas som sårbara i Sverige”. Även en sevärd film av Emil Nilsson från Biotopia i Uppsala har gjorts om årets Forskningsresa.
I juli hölls ”Hjärta och Jord Festivalen” där Birgitta Tulin och Kristina Bäck deltog med ett Skydda Skogen-bokbord. Föredrag om skog hölls av Viktor Säfve, som även var initiativtagare till festivalen. Thomas Tidholm pratade och läste dikter.
Elin Götmark från Skydda Skogen och Lina Burnelius från Greenpeace skriver i en gemensam debattartikel på SVT Opinion: Dagens omvandling från naturskog till plantager bidrar med växthusgaser, inte tvärtom. ”Naturliga och än så länge intakta skogliga kolsänkor och kolförråd” och “skogliga snabbväxande kolsänkor” måste därför särskiljas så att falska klimatargument kan synas.
Skydda Skogen uppmärksammar ännu ett öppet brev som skrivits till Sveaskog av Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen, Leif Lundberg från Maskaure sameby och Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå. Fortfarande har Sveaskog inte redovisat någon naturvärdesbedömning för skogen i Lill-Skarja i Maskaure sameby, Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbotten har en pågående reservatsplanering i området Lill-Skarjak som gränsar till den avverkningshotade skogen- men allt är samma skog.
I DN pågår under sensommaren en debatt om att den svenska skogen gör mest klimatnytta om den får stå kvar. ”Politiska beslut som påverkar avverkningstakten är helt avgörande för hur väl vi lyckas minska utsläppen av växthusgaser den närmaste tiden”, skriver forskarna Göran Englund, Stig-Olof Holm, Bengt-Gunnar Jonsson, och David van der Spoel.
Rikligt med ringhack av tretåig hackspett i den avverkningsanmälda skogen vid Stormyran i Sorsele kommun. Foto: Erland Lindblad
I augusti skickar Skydda Skogen ett brev till miljöministern, landsbygdsminister och näringsministern samt riksdagsledamöterna i Näringsutskottet och Miljö- och jordbruksutskottet om två värdefulla skogsområden i Sorsele kommun som Sveaskog planerar att avverka. Skydda Skogen uppmanar politikerna att agera för att dessa skogar inte ska avverkas.
Skydda Skogen uppmärksammar ett öppet brev till Sveaskog om att FSC-certifierade Sveaskog avverkningsplanerat en granurskog vid Guossavare med höga naturvärden i Arjeplogs kommun och kör över både naturvård och samer. ”Så skriande är bolagets rådande virkesbrist att även urskog som ligger ovan gränsen för fjällnära skog har avverkningsplanerats”. Skydda Skogen mailar Sveaskogs styrelse och ber dem att avanmäla avverkningsanmälan gällande granurskogen vid Guossavare. Några veckor senare så backar Sveaskog och säger att avverkningsplaneringen vid Guossavare och även naturskogen i Makkavare i Arjeplogs kommun inte längre är aktuell. Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen, Leif Lundberg från Maskaure sameby och Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå, kommenterar Sveaskogs svar i ett nytt öppet brev.
I september deltog Skydda Skogen på en demonstration i Stockholm för regnskogen, ordnad av Amazon Watch Sverige, samma dag som Brasiliens nationaldag. Stöd ursprungsbefolkningen, stoppa bränderna, stoppa Bolsonaros förödande politik och minska vår egen konsumtion var huvudbudskapen på demonstrationen.
Skogsområdet vid Björkvattnet i Jämtland har höga naturvärden och behöver bevaras, menar Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen.
”Gör de hotade skogarna vid Björkvattnet till naturreservat” Samordnare för Forskningsresan 2018 har till Länsstyrelsen i Jämtland skickat in ett naturreservatsförslag som omfattar ett flertal naturskogar vid Björkvattnet i Frostviken i Strömsunds kommun i nordvästra Jämtland. ”Dessa skogar behövs om vi ska kunna uppfylla våra internationella åtaganden inom EU och FN”, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen. I rapporten från Forskningsresan 2018 beskrivs inventeringarna vid Björkvattnet.
Föreningen är kritisk till Regeringens utredning ”Biojet för flyget” och ett remissvar skickas av Skydda Skogen till Infrastrukturdepartementet. Utredningens förslag för ökad användning av biojetbränsle och ökad produktion av biojetbränsle är missvisande, menar föreningen.
Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen i Jokkmokk har yttrat sig mot Jokkmokks kommuns förslag till landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) vid ön Bujmesuoloj i Pärlälvsdalen. Ön, som ligger i det stora sammanhängande gammelskogsområdet Karatj-Råvvåive, hyser höga natur- och kulturvärden och är en viktig renbetesmark.
Den 27 september deltog medlemmar från Skydda Skogen på en stor klimatstrejk i Stockholm. Skydda Skogen menar att kampen för skogen och för klimatet hör ihop – världens skogar hyser en rik biologisk mångfald och lagrar kol. Kalavverkningar leder till stora växthusgasutsläpp. Världens skogar behöver skyddas både för den biologiska mångfaldens och klimatets skull.
SCA planerar att avverka ett flertal skogar med höga naturvärden vid Marktjärn, ca 15 km norr om Fränsta i Ånge kommun i Västernorrlands län. Skydda Skogen uppmanar SCA att dra tillbaka sina avverkningsplaner vid Marktjärn. Skogsbolaget SCA avbryter därefter tillfälligt sina planer på att avverka ett flertal skogar med höga naturvärden vid Marktjärn. Skydda Skogen har inventerat några av de avverkningsanmälda skogarna och skickat brev till SCA, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen för att stoppa avverkningarna. Även ett FSC-klagomål har skickats in. En artikel skrivs på Natursidan om det.
Skydda Skogen uppmärksammar att Sveaskog planerar att avverka ännu en skog med höga naturvärden ovan den fjällnära gränsen i Maskaure samebys renbetesmarker i Arjeplogs kommun. Blandbarrskogen är 200-årig och urskogsartad och växer i en fuktig sluttning. Samernas rättigheter ska respekteras och Sveaskog bör dra tillbaka sina avverkningsplaner i den värdefulla skogen skriver Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen, Leif Lundberg från Maskaure sameby och Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå, i ett öppet brev till Sveaskog.
Rikligt med hänglav i den avverkningsanmälda skogen vid Vågträsk.
Skydda Skogen agerar mot Sveaskogs planerade avverkning vid Vågträsk, Västerbotten. Skydda Skogen skickar ett brev till Sveaskog, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen och uppmanar bolaget att dra tillbaka sina avverkningsanmälningar från en skog med mycket höga naturvärden.
En helg i oktober hade Skydda Skogen halvårsmöte i Sikås, Jämtland, ett initiativ av Linda Spjut. Ett 20-tal deltagare kom. Vi pratade om Skydda Skogen, avverkningar, skogspolitik, klimatet och skogen och vi besökte en fin kalkbarrskog.
Utflykt till en kalkbarrskog nära Sikås, Jämtland. Foto: Kristina Bäck
En skog med mycket höga naturvärden ovanför den fjällnära gränsen är planerad för avverkning i Dikanäs, i norra delen av Vilhelmina kommun. ”Dessa skogar måste undantas från kalavverkning om Sverige ska kunna uppfylla våra internationella åtaganden inom EU och FN. Man frågar sig när Sverige ska börja ta ansvar för de unika skogslandskap som finns längs fjällkedjan. Tiden tickar och hyggena växer”, säger Jon Andersson från Skydda Skogen. Senare svarar Skogsstyrelsen i ett meddelande att det rör sig om ansökningar om avverkning i fjällnära skog och att samtliga avverkningsanmälda ytor ska fältbesökas innan besked om tillstånd för avverkning kan meddelas markägaren, Vilhelmina Övre Allmänningsskog.
En utredning föreslår att Skogsstyrelsen ska sluta registrera nyckelbiotoper i samband med att skogsägare gör en avverkningsanmälan, enligt ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen. Skydda Skogen är starkt kritiska och kommenterar.
På föreningens hemsida uppmärksammas att Sveaskog planerar att avverka en 200-årig barrblandskog på Gijmiesgielas i Maskaure samebys renbetesmarker i Arjeplogs kommun. Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen, Leif Lundberg från Maskaure sameby och Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå, skriver i ett öppet brev till Anette Waara, marknadschef på Sveaskog, och Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog, att samernas rättigheter ska respekteras och att Sveaskog bör dra tillbaka sina avverkningsplaner i den värdefulla skogen. Sveaskog har även brutit in en väg genom naturskogen vid Gijmiesgielas i Maskaure samebys renbetesmarker i Arjeplogs kommun. Skogen har höga naturvärden och håller nyckelbiotopsklass. Leif Lundberg Johanna Nilsson och Björn Mildh ifrågasätter vägdragningen genom den värdefulla naturskogen i ett öppet brev till Sveaskog.
Sveaskog fortsätter att avverkningsplanera äldre naturskogar som är viktiga renbetesmarker i Maskaure sameby i Arjeplogs kommun trots att samebyn säger nej till avverkning. Sveaskog vill inte heller offentliggöra sin naturvärdesbedömning i den avverkningsplanerade naturskogen på Biellovare. Leif Lundberg från Maskaure sameby, Björn Mildh och Johanna Nilsson från Naturskyddsföreningen i Luleå frågar Sveaskog i ett öppet brev om deras bedömningar är så undermåliga att de inte tål öppen redovisning?
Skydda Skogen har skrivit under ett öppet brev tillsammans med 45 andra organisationer till Rumäniens president och regering med en uppmaning om att de offentligt bör fördöma de två mord av skogsvaktare som skett och agera för att skydda både de som arbetar med att bevara skog och själva skogarna.
Grannaturskogen som planeras för avverkning i Dikanäs, Vilhelmina kommun. Foto: Jon Andersson.
Nils-Erik Norrby uppmärksammar att Sundsvalls kommun planerar att i samverkan med skogsindustrikoncernen SCA omvandla Petersvik strax öster om Sundsvall till ytor för hamnverksamhet, transporter och lagerlokaler. Projektet benämns Sundsvall Logistikpark och är en del i SCA:s plan att möjliggöra en utbyggnad av Ortvikens pappersbruk.
Kristina Bäck i Skydda Skogen skriver ett upprop som uppmanar Sveaskog, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen att inte låta naturskog med höga naturvärden kalavverkas vid Njuonniesvarrie utanför Sorsele. ”Vi vill att Sveaskog tar bort sina avverkningsanmälningar på över 100 hektar i skogen vid berget Njuonniesvarrie”, står det i det brev som skickades till Sveaskog och myndigheterna, och som har signerats av 9 miljöorganisationer.
Elin Götmark, talesperson föreningen Skydda Skogen svarar på en debattartikel i Dagens Industri november. Skogsindustriernas vd Carina Håkansson visar (Di Debatt 31/10) upp en skönmålad bild av en svensk skogsindustri som dels bidrar till att lösa klimatproblemen och dels är hållbar ur naturvårdsperspektiv.
I ett stort internationellt upprop kräver över 300 artskyddsexperter från IUCNs Species Survival Commission brådskande åtgärder för att stoppa den globala artutrotningen. Skydda Skogen har undertecknat detta upprop tillsammans med många andra organisationer.
Gåsberget i Ore Skogsrike i Dalarna är en av nordvästra Europas största och mest värdefulla tallnaturskogslandskap. Men i projektet ”Grön infrastruktur i Gåsbergets värdetrakt” som är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Stora Enso och SLU, framhålls inte skyddsvärdet. Skydda Skogen har skickat synpunkter på innehållet i Länsstyrelsens skrift ”Projektet Grön infrastruktur i Gåsbergets värdetrakt – Delredovisning om motiv, målsättningar och utkast till metodik” (2019) här. I ett brev till landshövdingen och länsrådet i Dalarna samt till andra berörda myndigheter och politiker skriver Skydda Skogen, Naturskyddsföreningen i Rättvik och Fältbiologerna att de måste agera för att bevara de skyddsvärda skogarna i Ore Skogsrike. Landshövdingen i Dalarna svarar senare att tillräcklig miljöhänsyn redan har tagits. Elin Götmark, talesperson för föreningen Skydda Skogen skriver i en debattartikel i Dala-Demokraten om att det inte är extremt att värna om naturskogarna vid Gåsberget och i Ore Skogsrike. Inte nog med att ett flertal skogar med höga naturvärden är planerade för avverkning i Ore Skogsrike i Dalarna – nu är delar av området även hotat av två stora vindkraftparker. På initiativ av Amanda Tas yrkar Skydda Skogen på att båda ansökningarna om tillstånd till vindkraftparkerna Lannaberget och Broboberget avslås helt.
Tallnaturskog med brandprägel i Ore Skogsrike. Foto: Privat.
I en debattartikel i Altinget skriver Elin Götmark om Skogsstyrelsen som vill sluta registrera nyckelbiotoper som upptäcks i samband med avverkningsanmälningar: ”Om Skogsstyrelsen inte är intresserad av att utreda hur myndigheten bättre kan bidra till att uppfylla miljömålen vore det kanske bättre om länsstyrelserna tar över arbetet med naturvård i skogen”. Det framgår tydligt i Skogsstyrelsen utredningar att det finns ett opinionstryck mot nyckelbiotoper från delar av skogsnäringen, och att det har påverkat, skriver Elin Götmark, i en slutreplik på debatten.
Under hösten har Michael Nilsson, som är med i både i Skydda Skogens styrelse och i styrelsen i Naturskyddsföreningen i Härryda, skickat ett brev till Härryda kommun om att den kommunägda marken bör undantas från skogsbruk. Det skulle gynna den biologiska mångfalden, friluftslivet och klimatet genom ökad inbindning av koldioxid i växtlighet och mark. Eftersom kommunen inte har krav på ekonomisk avkastning av sitt skogsbruk skulle detta inte kosta kommunen något. Förhoppningen är att liknande uppmaningar framförs även i andra kommuner.
Skydda Skogen befarar att hetsjakten på granbarkborreangripna skogar kommer att leda till omfattande avverkningar. Det skriver Skydda Skogen i ett yttrande till Skogsstyrelsen.
Birgitta Tulin och Kristina Bäck har under hösten dragit igång en studiecirkel för nybörjare om skogens arter i Stockholm med träffar ute i skogen. Hittills har det varit exkursion om olika träd, exkursion om mossor och exkursion om lavar för nybörjare, kunniga personer har hållit i exkursionerna. Målet är att fler ska få tillräckliga kunskaper för att kunna inventera hotad skog. Studiecirkeln kommer att pågå under hela 2020 och exkursionerna är öppna och gratis för de som är intresserade.
Julian Klein har under hösten ordnat skogsinventeringar i Uppsala, varit kursledare i en signalartskurs och hållit en workshop om digitala verktyg i samband med inventeringar.
Vi har inte råd att förlora fler värdefulla naturskogar i Sverige. Foto: Annette Seldén/N.
Innan jul lämnades ett upprop med en önskelista inför jul till ministrar, riksdagsledamöter och svenska EU-parlamentariker: Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och att kalhyggesbruket behöver fasas ut till förmån för kalhyggesfria metoder. Uppropet är underskrivet av 28 representanter från 26 olika organisationer och en sameby samt ett tiotal forskare. Även en artikel skrivs om det på Natursidan och en debattartikel som publiceras på Altinget.
Krönika skriven av Kristina Bäck