Ekonomi är det språk som präglar och dominerar hela vårt samhälle och beslutsfattning. Ekonomiska värderingar står högst på agendan i skogsdebatten. Svenska kyrkans skogsutredning erbjuder dock en unik möjlighet att ta in även andliga och existentiella värden – att tala fler språk än ekonomi.
Ekonomen Ha-Joon Chang jämför ekonomi idag med medeltidens katolska teologi. Ekonomi har blivit en doktrin som definierar hur vi ser på världen, den enda rationella sanningen. Om du inte pratar ekonomi, så ingår dina ord inte i den enda sanningen och är därmed värdelösa.
Ekonomi som doktrin präglar hur vi pratar om skogen och hela debatten kring skogsbruket. Skogsindustrin betraktar skogen endast som resurs, en virkesåker som ska generera avkastning. Det är inte levande tallar och granar, utan virke, pappersmassa, biobränsle.
Även när vi försöker skydda skogen tvingas vi använda oss av ekonomi som språk för våra argument – annars lyssnar varken institutioner eller företag. Då tvingas vi beskriva skogen som kolsänka, nämna vilka ekosystemtjänster denna skog bidrar med, hur bevarandet av biologisk mångfald kommer att öka skogens motståndskraft och därmed säkra en långsiktig tillgång till trä. Vi behöver räkna fram hur hyggesfritt skogsbruk kan vara ekonomiskt lönsamt och argumentera att tillgång till naturskogar är bra för människors hälsa (och därmed minskar sjukskrivningar och ökar vår arbetsförmåga).
Allt detta är sant, men det är inte den enda sanningen. Skogen är så mycket mer. Pengar är inte människans enda värdering, ekonomi är inte vårt enda språk.
Svenska kyrkan har möjlighet att utmana den ekonomiska doktrinen och påminna oss om att det finns värden bortom det världsliga. Svenska kyrkans färdplan för klimatet avser bland annat att verka för att förändra våra värderingar och ”lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen.” Det är en strävan att prata ett annat språk än ekonomi – andlighetens språk, ett språk om vår roll som människa på jorden.
Detta språk talas även i Svenska kyrkans skogsutredning. Utredningen samlar åsikter från barn, unga och vuxna medlemmar, förtroendevalda, anställda och olika organisationer inom Svenska kyrkan. En majoritet av dessa ”reflekterar över skogens immateriella värden och dess betydelse för människor” (se 5.9.3 i skogsutredningen). Skogen beskrivs som en plats för återhämtning, för att leka och vara, för att känna en koppling till jorden och till sin tro. Här nämns också skogens och naturens egenvärde och människans uppdrag att värna om Guds skapelse. Det finns en stor vilja att inte bara prioritera skogens ekonomiska värden utan att anta en bredare syn – att tala flera språk.
Supermiljöbloggen och DN har dock rapporterat om en skuggutredning i uppdrag av Egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan (ENSO) som underminerar kyrkans skogsutredning. Denna skuggutredning syftar på att räkna fram hur dyr en omställning av kyrkans skogsbruk skulle kunna bli – och därmed bortse från utredningens helhetsuppdrag och endast prata ekonomins språk. Vidare avslöjar ett läckt dokument från Kyrkokansliet att vissa tjänstemän avser att sänka ambitionerna – eller som utredaren Göran Enander själv kommenterar till DN, ”att man i praktiken inte ska göra någonting, och att kyrkan ska fortsätta driva ett ohållbart skogsbruk.”
Detta exemplifierar hur ekonomins språk tar makten i anspråk och försöker ogiltigförklara alla andra uttryck. Andlighet, relation till skogen, framtidstro och hopp tystas ner för pengarnas skull.
Svenska kyrkan har dock en unik position – det är inte i första hand ett skogsbolag, utan en församling förankrad i lutheransk kristen tro. Om ekonomi är den härskande doktrinen i likhet med medeltidens katolska teologi, så är det dags för reformation. En reformation som omvälver våra värderingar och ger utrymme för en mångspråkig samvaro där andlighet, existentialism, känslor, respekt för naturen och framtidshopp får minst lika mycket utrymme som pengarna.