Här i Gökhult lever bland alla andra skogens organismer 35 naturvårdsarter, varav 12 är rödlistade, 11 fridlysta och 24 typiska arter. Duvhök, spillkråka, järpe, entita och talltita är alla nära hotade arter (NT). Växjö stift har dragit tillbaka fyra avverkningsanmälningar, efter det att Oskarshamnsbygdens fågelklubb skickat tillsynsbegäranden till Skogsstyrelsen. Sammanlagt har totalt drygt 20 hektar genom föreningens envetna arbete räddats åt naturvården.
Lunglav Lobaria pulmonaria (NT) finns i hela landet. Den är en av landets bästa signalarter, eftersom den är lätt att känna igen. Foto: Jan Brenander
Bland mångfalden av arter i Gökhult har inventerare också funnit ekticka, ullticka, kolflarnlav, vedflamlav, vedtrappmossa och den vackra grön aspvedbock, som alla tidigare varit livskraftiga, men nu är nära hotade (NT). De har särskilda behov för att kunna leva vidare. Den omgivning, det habitat, de behöver försvinner, när skogen huggs ner. SLU Artfakta skriver, “Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer.” En del av dessa svampar, lavar och insekter klarar inte heller en gallring av skogen. Därför är Växjö stifts funderingar på att ha hyggesfritt skogsbruk i området något som inte skulle vara bra för flera av arterna.
Artrikedomen minskar när allt färre artindivider kan fortplanta sig, när “antalet reproduktiva individer” blir för litet. I Kalmars, Kronobergs, Jönköpings och Östergötlands län är bara runt 3 % av den produktiva skogsmarken formellt skyddad (SCB, 2021) Det är viktigt i naturvårdsarbetet att handla innan en art har blivit tillräckligt ovanlig för att man ska ta hänsyn till den.
I Gökhult finns hela 24 typiska arter. En typisk art är en art som visar att området mår bra. Typiska arter ska (helst) vara lätta att känna igen i fält. Båsippa till exempel är en typisk art för näringsrik granskog. De typiska arterna är förtecknade i EU:s art- och habitatdirektiv.
Signalarter kan liknas vid skogens “bokstäver, skriver Johan Nitare och fortsätter. Utan artkunskap blir man en “biologisk analfabet”. (Nitare, 2019). Signalarter visar att ett område har höga naturvärden. I den svenska rödlistan förtecknas de arter som riskerar att försvinna från Sverige. Här är några av de rödlistade arterna inventerare funnit i i Gökhult:
vedtrappmossa Crossocalyx hellerianus är en mycket bra signalart I södra Sverige, Den hör till förtruppen av det batteri av urskogsarter som tar de mest exklusiva lågorna i besittning, skriver Johan Nitare. (Nitare, 2019)
Ullticka Phellinidium ferrugineofuscum (NT) är en bra signalart. Den växer oftast på grova nedfallna döda granar, där barken sitter kvar. Foto: Jan Brenander
kolflarnlav Carbonicola anthracophila (NT) växer nästan bara på bränd tallved, oftast stora stubbar. För att överleva behöver den hela tiden ha tilllgång på grov, bränd ved. Den är en signalart, som ofta visar att det är en skyddsvärd skog, främst tallskog, där det brunnit. Många arter är beroende av att det ibland brinner i skogen.
ekticka Fomitiporia robusta (NT) växer, ofta högt upp, på gamla levande ekar. Den kan bli mycket gammal. Ofta finner man den tillsammans med andra ovanliga arter. Ektickan räknas till naturvårdsarterna, som är särskilt skyddsvärda eller visar att ett område har höga naturvärden.
vedflamlav, Ramboldia elabens (NT) vitgrå och kornig med svarta fruktkroppar, är mycket sällsynt i södra Sverige. Den växer på gamla tallar, gamla barklösa högstubbar och torrträd där barken fallit av. Den signalerar skogsmiljöer med höga naturvärden.
Rutskinn Xylobolus frustulatus (NT) lever oftast på undersidan av nedfallna gamla ekar och ekar i hagar eller glesa ekskogar. Foto: Jan Brenander
grön aspvedbock Saperda perforata (NT), är en långhornad ljusgrön skalbagge med fem runda svarta fläckar på varje täckvinge. Fläckarna ser ut som hål, som om den vore perforerad. Larven lever i innerbarken på nyligen döda aspar, både stående och liggande. ”Genom att många aspar dör långsamt kan arten utnyttja samma träd under flera år.” skriver Bengt Ehnström i Nationalnyckeln. I juni och början på juli kan man se den fullbildade grön aspvedbock. Men den är svår att hitta, eftersom den är aktiv på natten och inte lever länge. Den är en naturvårdsart.
År 2020 skulle Sverige ha uppnått ett representativt skydd på 17 % enligt i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), som Sverige skrivit under och införlivat i det svenska miljömålsarbetet genom propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 2013/14:141)”.
Växjö stift förvaltar, genom Prästlönetillgångarna cirka 48 000 hektar skogsmark. Svenska kyrkan äger mer än 400 000 hektar skog. Växjö stift, och Svenska kyrkan, behöver ta fler steg i denna riktning på denna för vår planet goda väg.
Kontakt: Oskarshamnsbygdens fågelklubb
Källor:
Nitare, Skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen 2019
Skydda skogens kalender med hotade skogslevande arter 22: ullticka
Skydda Skogens kalender med hotade skogslevande arter 19: vedtrappmossa
Nationalnyckel till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera: Cerambycidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala 2007